Jag är med och fixar Stockholm 2020 för att jag drömmer om att fler av oss som inte tror oss vilja hålla på med partipolitik, men som har en massa tankar och känslor inför samhällets utformning och utveckling, ska komma och delta och bidra, utan krav på förkunskaper eller medlemskap. Och så tänker jag att tiden är som mer än mogen, för att jag inbillar mig att vi är många som bara går och väntar på politiska initiativ och möjligheter som går i linje med vad vi tror på. Att vi är tillräckligt trötta på att behöva ha dåligt samvete över vad vi gör med vår livsmiljö. Jag ser massor av tecken på att mer och mer talar för oss, och på att vi blir fler och fler. Här är fyra mer eller mindre gröna exempel;

1. Vetenskapen, om allt från psykologi till meteorologi och ekonomi, finner fler och fler ”bevis” för att varken jorden eller vi pallar med mycket mer av den livsstil vi valt.
2. Miljöfrågan syns alltmer i media och den har växt massor på bara ett par tre år.
3. Folk handlar mer och mer miljömedvetet, och i affärerna blir miljö- och rättvisemärkta varor faktiskt bara fler och fler.
4. Idag köpte jag en krav-märkt gurka, och när jag tog första tuggan tänkte jag “konkretare än så här kan det jäklarimej inte bli”. Och den är billigare än vad den var för ett år sen!

I mitt Stockholm 2020 har bara en liten minoritet missat allt detta, och vi har börjat fatta vad som gör skillnaden. Därför är glappet mellan partipolitik och politiska handlingar i vardagen inte riktigt lika stort längre. Och vi undrar vad som någonsin fick oss att välja de där sura smaklösa pseudogurkorna som var så vanliga i alla gurksammanhang för tio år sen.

/Lina Isacs