Med hjälp av kansliet kommer vi i projektgruppen nu att sammanställa dokumentationen. Det är ett digert, och galet roligt uppdrag. Vi hoppas kunna presentera resultatet inom ett par veckor. Vad som kommer att hända med den här hemsidan vet vi ännu inte, men det vi vet är att vi vill fortsätta att jobba med Open Space och med öppna forum, kopplade till riktiga politiska processer.

Om du har idéer på nya spännande projekt eller vill skriva något här på hemsidan (som inte är en kommentar som alla kan göra direkt), skicka ett mejl till info@stockholm2020.se eller hör av dig till miljöpartiets stockholmskansli på telefon 08-588 32 912.

Vi ses och hörs!
// jerker thorsell för projektgruppen stockholm2020

Alla ambitiösa ansatser på klimatområdet måste ta hänsyn till tre utsläppstyper; de direkta utsläppen från staden, våra bilar, byggnader etc; de inbäddade utsläppen, de utsäppen som gjordes för att producera en vara i staden någonanstans (det gör att det inte räcker att flytta en tung industri till Södertälje); samt den klimat-positiva exporten, tillgodoräknandet av exporten av tjänster som reducerar CO2 någon annanstans i den globala ekonomin. Det är den sista aspekten som är nyckeln för att kombinera tillväxt, sysselsättning och ledarskap inom miljöområdet – att sluta se klimatarbetet som ett problem och börja se det som något lönsamt och utvecklande.

För att bli klimat-positiva måste vi fokusera på de transformativa lösningarna, de som bidrar till reduktioner som i sin tur bidrar till reduktioner osv. Tänk er följande: Teknik utvecklingen bidrar till att alla stockholmare som har kontorsarbete jobbar hemifrån en dag i veckan. Trafiken på Stockholms gator minskar direkt med 20 procent, gamla 1900-tals infrasturktursatsningar på vägar, bensinmackar etc kan hejdas och pengarna kan användas för 2000-talets infrastruktur – fiber och trådlöst. Stockholmarna börjar efterfråga alltmer avancerade teleworking metoder, som i sin tur gör att vi dematerialiserar papper och massa annat som fyller upp våra kontor – samtidigt stödjer vi de aktörer i näringsliv och samhälle som tar fram dessa lösningarna och bidrar därmed till en accelererad rörelse mot en klimat-positiv stad.

Ovanstående är bara ett exempel på en transformativ förändring som börjar i en enkel överenskommelse: “Jag jobbar hemifrån en dag i veckan.” Vi stockholmare kan visa vägen och göra massor av sådana överenskommelser de närmaste åren och på så sätt förändra vår stad.

Jag vill se fler möjligheter för den lokala befolkningen, näringslivet och kulturen att sammanstråla samt påverka deras omgivning. Alla som vistas i Stockholm utgör tillsammans den speciella Stockholmskrydda, som växer ingen annanstans i världen. När ett fåtal aktörer dominerar stadsbilden smakar vi mindre av denna krydda, smaken blir helt enkelt plattare, och Stockholm blir fattigare.

Det finns oanade resurser av passion, kreativitet, kunskap och sunt förnuft i denna stad. Jag tror på Stockholmare, och är övertygad om att när det finns flera möjligheter att vara med och påverka, kommer vi att se ett Stockholm mer präglat av öppenhet, tolerans, kultur, och hållbarhet.

We have everything we need – lets use it!

Ett tydligt exempel på en föråldrad uppfattning är relationen mellan innerstad och förorter.  Den sociala, ekonomiska, etniska, ekologiska och infrastrukturella realiteten kräver en omformulering av en segregerande struktur.  Vår serviceinriktade och it-baserade ekonomi har inte optimalt spelrum i en uppdelning mellan till exempel arbete – bostad – rekreation eller näringsliv – offentlighet.  Det finns anledning att vidga horisonterna och omdefiniera begreppet region och vilka som är aktörerna i dess planering.  En region är inte enbart en fysisk konstruktion.

Färgfabriken förespråkar en acceptans för en differentiering av ekonomiska, sociala och kulturella behov.  För att möta både samtidens och framtidens krav på mobilitet vad gäller enskilda personer, familjer och folkgrupper krävs följaktligen ett mobilare samhällssystem än det som föreligger.  Till synes oöverstigliga konflikter mellan grupper av olika sociala eller etniska ursprung, mellan åldersgrupper, mellan grupper med olika preferenser och identiteter grundade i HLBT eller religion kräver en långtgående omdefiniering av just begreppen familj, folkgrupp och identitet. Vi erbjuder en plattform för en diskursiv och interdisciplinär samtalsform i dessa frågor.  Vi öppnar dörren för debatt, engagemang och samtal om det som berör oss mest.

Jan Hietala Konstärlig rådgivare & Jocke Granit Konstnärlig ledare, Färgfabriken Stockholm

En utopi? Nej, det stavas företagande för en bättre värld. Och det finns otaliga exempel på ansvarsfullt företagande som ger en avkastning både finansiellt och socialt. Yunus tog världen med storm när han visade det med Grameen bank. I Nairobi har jag träffat David Kuria som tröttnade på att alldeles för många människor saknar toalett i Kenya och grundade ett företag som sätter upp offentliga toaletter i slumområden och stan. Här hemma jobbar Blatteförmedlingen med mångfald som en väg till lönsamma affärer. Ansvarsfullt, hållbart och socialt entreprenörskap är den nya tidens företagande. Och i mitt Stockholm 2020 har de företag som inte gjort det till sin norm redan försvunnit från kartan.”

/ Eliza Kücükaslan
Ordförande Social Entrepreneurship Forum

Jämlik, vacker, grön

Mångfald bland människa, byggnad och biotop

Färjor far över stadens vatten

Generationer möts på torg och kolonilott

/Nadia Jebril, journalist