Med hjälp av kansliet kommer vi i projektgruppen nu att sammanställa dokumentationen. Det är ett digert, och galet roligt uppdrag. Vi hoppas kunna presentera resultatet inom ett par veckor. Vad som kommer att hända med den här hemsidan vet vi ännu inte, men det vi vet är att vi vill fortsätta att jobba med Open Space och med öppna forum, kopplade till riktiga politiska processer.

Om du har idéer på nya spännande projekt eller vill skriva något här på hemsidan (som inte är en kommentar som alla kan göra direkt), skicka ett mejl till info@stockholm2020.se eller hör av dig till miljöpartiets stockholmskansli på telefon 08-588 32 912.

Vi ses och hörs!
// jerker thorsell för projektgruppen stockholm2020

Alla ambitiösa ansatser på klimatområdet måste ta hänsyn till tre utsläppstyper; de direkta utsläppen från staden, våra bilar, byggnader etc; de inbäddade utsläppen, de utsäppen som gjordes för att producera en vara i staden någonanstans (det gör att det inte räcker att flytta en tung industri till Södertälje); samt den klimat-positiva exporten, tillgodoräknandet av exporten av tjänster som reducerar CO2 någon annanstans i den globala ekonomin. Det är den sista aspekten som är nyckeln för att kombinera tillväxt, sysselsättning och ledarskap inom miljöområdet – att sluta se klimatarbetet som ett problem och börja se det som något lönsamt och utvecklande.

För att bli klimat-positiva måste vi fokusera på de transformativa lösningarna, de som bidrar till reduktioner som i sin tur bidrar till reduktioner osv. Tänk er följande: Teknik utvecklingen bidrar till att alla stockholmare som har kontorsarbete jobbar hemifrån en dag i veckan. Trafiken på Stockholms gator minskar direkt med 20 procent, gamla 1900-tals infrasturktursatsningar på vägar, bensinmackar etc kan hejdas och pengarna kan användas för 2000-talets infrastruktur – fiber och trådlöst. Stockholmarna börjar efterfråga alltmer avancerade teleworking metoder, som i sin tur gör att vi dematerialiserar papper och massa annat som fyller upp våra kontor – samtidigt stödjer vi de aktörer i näringsliv och samhälle som tar fram dessa lösningarna och bidrar därmed till en accelererad rörelse mot en klimat-positiv stad.

Ovanstående är bara ett exempel på en transformativ förändring som börjar i en enkel överenskommelse: “Jag jobbar hemifrån en dag i veckan.” Vi stockholmare kan visa vägen och göra massor av sådana överenskommelser de närmaste åren och på så sätt förändra vår stad.

Jag vill se fler möjligheter för den lokala befolkningen, näringslivet och kulturen att sammanstråla samt påverka deras omgivning. Alla som vistas i Stockholm utgör tillsammans den speciella Stockholmskrydda, som växer ingen annanstans i världen. När ett fåtal aktörer dominerar stadsbilden smakar vi mindre av denna krydda, smaken blir helt enkelt plattare, och Stockholm blir fattigare.

Det finns oanade resurser av passion, kreativitet, kunskap och sunt förnuft i denna stad. Jag tror på Stockholmare, och är övertygad om att när det finns flera möjligheter att vara med och påverka, kommer vi att se ett Stockholm mer präglat av öppenhet, tolerans, kultur, och hållbarhet.

We have everything we need – lets use it!

Ett tydligt exempel på en föråldrad uppfattning är relationen mellan innerstad och förorter.  Den sociala, ekonomiska, etniska, ekologiska och infrastrukturella realiteten kräver en omformulering av en segregerande struktur.  Vår serviceinriktade och it-baserade ekonomi har inte optimalt spelrum i en uppdelning mellan till exempel arbete – bostad – rekreation eller näringsliv – offentlighet.  Det finns anledning att vidga horisonterna och omdefiniera begreppet region och vilka som är aktörerna i dess planering.  En region är inte enbart en fysisk konstruktion.

Färgfabriken förespråkar en acceptans för en differentiering av ekonomiska, sociala och kulturella behov.  För att möta både samtidens och framtidens krav på mobilitet vad gäller enskilda personer, familjer och folkgrupper krävs följaktligen ett mobilare samhällssystem än det som föreligger.  Till synes oöverstigliga konflikter mellan grupper av olika sociala eller etniska ursprung, mellan åldersgrupper, mellan grupper med olika preferenser och identiteter grundade i HLBT eller religion kräver en långtgående omdefiniering av just begreppen familj, folkgrupp och identitet. Vi erbjuder en plattform för en diskursiv och interdisciplinär samtalsform i dessa frågor.  Vi öppnar dörren för debatt, engagemang och samtal om det som berör oss mest.

Jan Hietala Konstärlig rådgivare & Jocke Granit Konstnärlig ledare, Färgfabriken Stockholm

En utopi? Nej, det stavas företagande för en bättre värld. Och det finns otaliga exempel på ansvarsfullt företagande som ger en avkastning både finansiellt och socialt. Yunus tog världen med storm när han visade det med Grameen bank. I Nairobi har jag träffat David Kuria som tröttnade på att alldeles för många människor saknar toalett i Kenya och grundade ett företag som sätter upp offentliga toaletter i slumområden och stan. Här hemma jobbar Blatteförmedlingen med mångfald som en väg till lönsamma affärer. Ansvarsfullt, hållbart och socialt entreprenörskap är den nya tidens företagande. Och i mitt Stockholm 2020 har de företag som inte gjort det till sin norm redan försvunnit från kartan.”

/ Eliza Kücükaslan
Ordförande Social Entrepreneurship Forum

Jämlik, vacker, grön

Mångfald bland människa, byggnad och biotop

Färjor far över stadens vatten

Generationer möts på torg och kolonilott

/Nadia Jebril, journalist

Jag är med och fixar Stockholm 2020 för att jag drömmer om att fler av oss som inte tror oss vilja hålla på med partipolitik, men som har en massa tankar och känslor inför samhällets utformning och utveckling, ska komma och delta och bidra, utan krav på förkunskaper eller medlemskap. Och så tänker jag att tiden är som mer än mogen, för att jag inbillar mig att vi är många som bara går och väntar på politiska initiativ och möjligheter som går i linje med vad vi tror på. Att vi är tillräckligt trötta på att behöva ha dåligt samvete över vad vi gör med vår livsmiljö. Jag ser massor av tecken på att mer och mer talar för oss, och på att vi blir fler och fler. Här är fyra mer eller mindre gröna exempel;

1. Vetenskapen, om allt från psykologi till meteorologi och ekonomi, finner fler och fler ”bevis” för att varken jorden eller vi pallar med mycket mer av den livsstil vi valt.
2. Miljöfrågan syns alltmer i media och den har växt massor på bara ett par tre år.
3. Folk handlar mer och mer miljömedvetet, och i affärerna blir miljö- och rättvisemärkta varor faktiskt bara fler och fler.
4. Idag köpte jag en krav-märkt gurka, och när jag tog första tuggan tänkte jag “konkretare än så här kan det jäklarimej inte bli”. Och den är billigare än vad den var för ett år sen!

I mitt Stockholm 2020 har bara en liten minoritet missat allt detta, och vi har börjat fatta vad som gör skillnaden. Därför är glappet mellan partipolitik och politiska handlingar i vardagen inte riktigt lika stort längre. Och vi undrar vad som någonsin fick oss att välja de där sura smaklösa pseudogurkorna som var så vanliga i alla gurksammanhang för tio år sen.

/Lina Isacs